Insändare till FOKUS, hockeyklubbor och klimatnörderi

Det finns en XKCD-stripp att illustrera varje situation i mitt nördiga liv, och ovan passar bra till de senaste veckorna. Jag har nördat in lite på vetenskapen kring klimatförändringarna, trots att jag egentligen har betydligt viktigare saker att ägna min tid åt än den mänskliga civilisationens fortlevnad. Men jag har upptäckt att det finns en massa människor där ute på nätet som har fel i denna fråga. Till och med efter att man har berättat för dem att de har fel, så fortsätter de att ha fel. Jag vet inte vad man ska göra åt situationen! De kanske vill ha fel, kanske tycker att det är mysigt.

När jag så fick ett nytt nummer av tidningen FOKUS så upptäckte jag att en typisk sådan felaktighet - av närmast förtalsmässig karaktär - från förnekosfären reproducerats i denna, så vitt jag kan bedöma, eminenta tidning. "Felaktiga uppgifter", insåg jag plötsligt, "kan förekomma även i tryckt media" - varpå jag satte mig ned att författa ett mail till redaktionen, så att de kunde korrigera uppgifterna. Till viss förvåning och glädje publicerades mailet som en så kallad insändare; min första publicerade sedan Serie-Paraden c:a 1991. Kortfattat kan man beskriva "insändare" som kommentarer på en vanlig blogg, med skillnaden att modereringspolicyn vanligtvis är avsevärt hårdare och att sannolikheten att din kommentar blir redigerad är högre.

Här är mitt mail till FOKUS:

Hej Fokus!

Jag fick idag mitt första av fyra gratis nummer i lådan. Mycket trevligt! Er tidning håller en väldigt hög klass; om min något knappa privatekonomi tillåter kommer jag nog fortsätta prenumerationen.

Jag vill dock uppmärksamma er på vad jag uppfattar som ett ganska allvarligt faktafel i artikeln om FN:s klimatpanel, "Djupa sprickor i panelen".

Ni skriver: En huvudingrediens, förutom att själva mötet floppade, är de mejl som läckte ut och kommit att gå under namnet Climate Gate. Där avslöjades bland annat att data som ligger till grund för den så kallade »hockeyklubban« (grafen om framtida temperaturökning) presenterats av IPCC så att läget ser värre ut än det egentligen är.

Inget sådant avslöjande har kunnat konstateras. En väldig massa anklagelser om sådant forskningsfusk har dock cirkulerat. Den forskare som främst associeras med "hockeyklubban" [1] är Michael Mann på Penn State University. Till följd av massiva protester har en intern utredning tillsatts och avgivit en rapport som i allt väsentligt friar Mann [2] - dock ansågs att i en av frågorna behövdes ytterligare utredning från fler vetenskapliga discipliner; denna utredning är ännu ej klar.

Andra utredningar i kölvattnet av "climategate" är pågående, kanske framför allt en "independent review" av Climate Research Unit vid University of East Anglia, som var de som drabbades av attacken. [3]

Dessa personer är forskare som försöker bedriva vetenskap i ett starkt politiserat klimat där varje liten sak misstolkas som konspiration och fusk av de högljudda "klimatskeptikerna". Nyligen spreds också uppgifter i Sveriges Radio om att Phil Jones, chefen för CRU, nu skulle ha "backat" eller till och med "svängt" i klimatfrågan, vilket är total nonsens då han tvärtom uttalat sitt fortsatta stöd till konklusionerna i IPCC-rapporten.

Jag hoppas att ni kommer att ge dem den upprättelse de förtjänar!

Med vänlig hälsning,
Simon Kågedal, Uppsala


[1] "Hockeyklubban" refererar inte heller till en graf om framtida temperaturhöjning, som det står i er artikel, utan om historisk temperaturutveckling. Se Hockey stick controversy för kontroversen om denna graf, en konflikt som sträcker sig tillbaka till 2003.

[2] Rapporten finns här, en press release från Penn State här och ett uttalande från Mann själv här .

[3] Se här

Jag är ganska nöjd med insändaren. Börjar i en trevlig ton, lite smicker. Lägger sedan fram mitt case, väl underbyggt med enkla, journalistvänliga referenser. Känns som ett bra val att angripa frågan utifrån utredningarna, men man hade förstås också kunnat diskutera sakinnehållet i fuskanklagelserna, som Anders Emretsson gör. Avslutar catchphrasigt uppmanande med utropstecken och allt.

Om jag hade fått göra om den så hade jag dock påpekat deras missuppfattning om vad "hockeyklubban" är i själva texten, i stället för i en fotnot som givetvis inte togs med i den publicerade insändaren.

Sen hade jag kunnat ranta vidare om den där hockeyklubbsgrafen. Det är nämligen ett av "klimatskeptikernas" absoluta favoritämne. Ett typexempel är när piratpartisten Oscar Swartz gör inträde i klimatdebatten efter att ha läst lite i tidningen om klimatskandaler och imponerats av häftiga hackers.

Argumentet brukar gå ungefär såhär, och jag ber om ursäkt till Swartz om han tänker annorlunda i någon detalj:

• Premiss 1: Beviset för antropogen global uppvärmning bygger till stor del på påståendet att vår temperatur nu är högre än på tusen år.
• Premiss 2: Påståendet att vår temperatur nu är högre än på tusen år bygger på forskaren Michael Mann och hans kompisars proxyrekonstruktioner av temperaturen med hjälp av trädringar.
• Premiss 3: Michael Manns studier är bara båg, vilket slutgiltigt bevisats ett flertal gånger; nu senast genom psykoanalytisk granskning av stulna e-mail.
• Slutsats: Global Warming är vetenskapshistoriens största lögn, påtvingad mänskligheten av humanoida ödlevarelser från yttre rymden som vill införa världskommunism, styra våra tankar och beskatta vårat köttätande.

Som var och en kan se följer slutsatsen logiskt från premisserna! Problemet är bara att premisserna är skräp. Angående premiss 1, ta gärna en stund och studera följande nyutkomna film som kortfattat och pedagogiskt beskriver den empiriska evidensen för den globala uppvärmningen.





Notera den öronbedövande avsaknaden på hockeyklubbsresonemang. Att klimatet ändrats tidigare är heller inget argument emot de antropogena klimatförändringarna; snarare är det en del av argumentet för dem. Angående premiss 2 så är det långt ifrån bara Mann och medarbetare som har visat att den globala medeltemperaturen indeed är högre nu än på - ja, skaftet på hockeyklubban har blivit lite längre i senare studier - 1700 år. Premiss 3 diskuterade jag ovan i FOKUS-insändaren; det är dock inte första gången Mann anklagats för fusk i detta fall, National Academies of Science har bekräftat hans resultat i en granskning 2006. (Nu kanske någon kommer och säger "Wegman report". Då kan vi börja snacka politiserad vetenskap.)

Nu vill jag avsluta det här inlägget med ytterligare en bild från XKCD, främst för att bevisa att jag är nördigare än Oscar Swartz. Den illustrerar perfekt kanske inte just den här diskussionen, men ganska många andra klimatförnekartankevurpor.



Nu ska jag sova.

Tro du dom ha IT i Haiti?

Om man bloggar om något, och så Twittrar man om att man har bloggat, och så har man sin blogg och sin Twitter kopplad till sin Buzz, och sin blogg, Twitter och Buzz kopplad till sin Facebook, då får de som följer ens blogg, ens Twitter, ens Buzz och ens Facebook läsa nyheten om precis samma blogginlägg sammanlagt över sjuhundra (700!) gånger. Om blogginlägget inte ens var intressant till att börja med, och man har väldigt många followers, så har man orsakat ett slöseri av tid i storleksordningen en miljard manstimmar, som kunde ha använts till koordination av hjälpinsatser i Haiti.

Tack för visad hänsyn, för allas trevnad.

Det finns en skylt utanför bastun på det Friskis & Svettis jag frekventerar som lyder: "Självklart använder vi handduk i bastun". Jag hatar den användningen av "vi". Vilka vi? Kanske du! Men inte jag!

Självklart skriver vi: "Använd handduk" när det är det vi menar. Vi skriver inte heller: "Tack för att du använder handduk i bastun!" Nej! Det är jag som ska tacka! Jag använder nämligen inte handduk i bastun! Ditt påstående är därmed falskt! Och där står du och tackar, som en loser! Ha ha ha!

Tack för att vi inte heller skriver: "För allas trevnad, använd handduk i bastun"!

Ena killen: Du, vi kanske borde använda handduk i bastun.
Andra killen: Varför då?
Ena killen: Jo, du vet... för allas trevnad, och så.
Andra killen: Ja, ok, good point.

Tack för att vi uttrycker oss rakt och tydligt och inte på missriktade sätt försöker vara trevliga eller catchy, för allas trevnad.

Små tankar på tomgång

Är jag han? Jag är inte han. Jag är på jobbet. Ett tag kändes det lite kul med jobbet. Just idag känns det väldigt okul. Men det är en sån grej som får en att känna sig som den minst intressanta människan i världen: impulsen att blogga, facebook-statusa eller, bevare oss, twittra om hur tråkigt det är på jobbet.

Jag känner för att göra något coolt. Finns det inget coolt man kan göra?

Om man nu hade tid att göra något coolt. Jag skulle vilja skriva en sång och spela in den. Eller konstruera ett sällskapsspel. Det är i och för sig mer nördigt än coolt, men i min värld är nördigt ganska coolt.

Det här är bara små tankar på tomgång.

Det är blogg idag och jag är ledig

Tjohej tjohej!

Det är blogg idag och jag är ledig. Varför ska man jobba så mycket; själv jobbar jag på gruppbostad. Jag skulle betala räkningar alldeles nyss och visste inte vad jag skulle lyssna på för musik till så det blev Lars Winnerbäck. Jag vet inte hur det gick till; himlen vet att jag är miserabel nu. Jag borde ha varit färdig med examen men det tog extra lång tid för just mig. Men jag blev pappa, det var exakt fyra månader sedan. Så brukar man säga när det är samma dag i månaden som det var den gången då nånting hände, fast egentligen är det absurt att påstå att något var exakt x månader sedan eftersom månaderna är olika långa; ett genomsnittligt år i den gregorianska kalendern är 365.2425 dagar så alltså borde en genomsnittlig månad vara 30.436875 dagar lång. Jag lyssnar på musik, efter Lars lyssnade jag lite på Håkan faktiskt, och jag lyssnar på musik i min DVD-spelare, och när skivan tar slut så blir det TV-ljud i stereon och det är ganska lustigt faktiskt för just nu slutade Håkan och så blev det SVT:s pausmusik i stället. Just för tillfället är han, sonen, tillsammans med hon, mamman, i Jämtland och umgås utan mig. Tanken är litegrann att de ska få vara i Jämtland och att jag ska få skriva lite på min uppsats när jag är ledig från jobbet, som jag är idag. Jag har städat lite och bytt plats på några papper, skyfflat runt lite pengar; betalat lite räkningar, lyssnat på Lars Winnerbäck. En ganska tokig grej också som jag gjorde de senaste sex månaderna var att jag gjorde Javscript-bookmarklets som hjälper en när man spelar ett spel på Facebook som heter Mafia Wars och jättemånga personer tyckte att mina bookmarklets var jättebra och ville ge mig pengar, jag har ett PayPal-konto och har fått flera tusen kronor. Min sida delar utrymme med Apoteket Apan men Apoteket Apan vet inte om det här, fast för dom är det bara bra för jag betalar halva webbhotellkostnaden. Vi säger att det är bra. Apoteket Apan finns typ knappt längre, vi ska inte längre ha en replokal, vi som spelar i Apoteket Apan flyttar till olika städer och börjar olika utbildningar och får olika små barn. Själv har jag fått en son, jag älskar min lilla son som heter Folke. Jag saknar honom nu. Jag sitter i min lägenhet och lyssnar på SVT:s pausmusik. Jag bor i Sala Backe. Jag och min fru. Vi är inte gifta, inte ännu. Jag vet inte riktigt hur det ska gå att jag ska bli färdig med uppsatsen till den andra oktober som vi sa. Jag har inte tid med det. Jag ska inte tänka så, jag ska tänka: "Åh vad skönt det ska bli att få uppsatsen färdig! Nu kör vi!" Igår kväll kunde jag inte tänka ordentligt, jag skyller på det, så det blev att jag planerade jättedåligt och så kunde jag inte hålla ett löfte som jag gav och så blev det jättestressigt. :-( Jag har bett om ursäkt för det. Det vore bra om jag kunde ta fram slagborren, nu när jag har lånat den av Jonas, och fixa de där listerna, skruva fast dem: såga upp dem med geringssågen som jag lånat av Jonas och skruva fast dem. För om jag fixar listerna så kan jag dra Internetsladden längs listerna och då kan jag koppla in min stationära dator till Internet och då kan jag använda den. Helst skulle jag bara vilja använda den men jag vet inte hur jag ska göra med ljudkortet: jag har tappat bort sladden till breakout-boxen. Det verkar inte gå att få tag i en ny sån. Det finns ett spökforum på tillverkarens hemsida där folk säger "hur får man tag i en ny sladd?" och andra folk säger "det verkar inte gå, du får leta på e-bay eller så får du löda en själv". Jag kan inte löda. Jag kan knappt sätta in ett papper i en pärm utan att börja tänka på annat. Jag har en liten idé om att skriva en sång för var och en av årets dagar. Små, små idéer som bildar ett kluster. SVT:s pausmusik fyller mig med ett oroligt lugn. Får man dricka kaffe nu? Får man byta musik? Jag önskar att hon var hemma så att vi kunde se The Wire.

Python å jag

Dude! Python 3.0 a.k.a. Python 3000 släpptes på min 30-årsdag!

Dags att sluta raka jakar

Jag råkade läsa om begreppet yak shaving, vilket innebär att man inte ska raka jakar när man har annat att göra. Det inlägg jag nyss länkade till beskriver det med en liten berättelse om en kille som ska vaxa bilen och så slutar det med att han rakar en jak i stället, för att få jakhår till den kudde han måste lämna tillbaka till grannen för att få låna dennes vattenslang. "Now is better than perfect" är någon slags sammanfattande sensmoral; det finns säkert något gammalt djungelordspråk med samma innebörd.

Och så kom jag att tänka på att jag rakar en del jakar. För några veckor sedan åt jag en macka med ost och gurka, slog mig ner framför tv:n och råkade se ett avsnitt av The Simpsons. Så tänkte jag att man har ju sett en del avsnitt av The Simpsons i sina dagar, många av dem flera gånger, men har man sett alla? Nej, framförallt har man missat ganska mycket av de senaste åren. Man borde göra en lista över alla avsnitt av The Simpsons som man har sett och alla man inte har sett! Och då vore det ju fint om man hade något slags råmaterial att göra denna lista av, med små beskrivningar av avsnitten. Wikipedia har ju förstås en fin liten artikel om varje säsong av The Simpsons, där varje avsnitt i säsongen finns listat med hjälp av en liten lättparsad mall. Självklart bör man göra ett litet Python-script som laddar ner och parsar de här sidorna, och så kan man lägga in sina egna små fält i mallarna som heter typ "SeenIt" och "Rating" i sin lokala kopia av sidan och så kan scriptet sen generera den fina lilla listan. Så tänkte man. På den tiden.

Det hela var som en ljuvlig dans på små rosiga moln, tills jag upptäckte att artiklarna för säsong 11 till 17 inte använde samma mallar som alla de andra, utan någon äldre variant. I stället för att då hacka om mitt script till att även förstå sig på denna mall, som medel-Svensson kanske hade gjort, insåg jag då att jag måste göra min plikt som medborgare och uppdatera de sidor som använde den gamla mallen. Så jag började göra ett litet script för detta i stället. Mitt första naiva försök med reguljära uttryck bröt ihop (jo, jag har viss grundskole-koll på Chomskys hierarki för formella grammatiker och vet att ett reguljärt uttryck inte är tillräckligt kraftfullt för att förstå sig på parenteser inne i parenteser (som den här), men jag trodde att jag skulle slippa problemet i och med att jag inte skulle stöta på några mallanrop som använde andra mallar i sina argument, men jag fick tji), så jag insåg att jag behövde en ordentlig wikitext-parser. Jag blev besviken på tillgänglig öppen källkod; den mest utvecklade MediaWiki-parsern för Python verkar vara en som heter mwlib, men den var för utvecklad och verkade askrånglig att installera så jag sket i det. (Jag gör det här på Windows, där det är svårt att installera intressanta saker.) Den andra jag hittade var en som låg i pywikipedias Subversion-repository, men den var underutvecklad och fixade inte just mallar ordentligt. Jag ägnade en stund åt att försöka förstå den koden men iddes inte utan bestämde mig för att skriva ihop min egen lilla wikitext-parser, jag vet inte om det är en LL(1)-parser; vi kan säga av dramaturgiska skäl att det är en LL(1)-parser.

Nu är jag i det läget att jag har fixat de där Simpsons-episod-artiklarna, men jag har inte orkat bry mig så mycket mer om min egen vilka-avsnitt-har-jag-sett-lista, helt ärligt så skiter jag i det, så nördig är jag inte. Hur som helst, allt jag ville var ju att äta en macka.

Hur vi uppfostrar varandra

En grej är att man bör ge komplimanger till någon för vad den gör, inte för vad den är. Ett tilltalande och evidensbaserat sätt att förhålla sig, tycker jag. Länk.

Juldagens Gareth-chock

En grej som jag tyckte var ganska anmärkningsvärd var att jag såg två filmer på TV igår, juldagen, och båda två hade Johnny Depp i huvudrollen, båda två hade något med sjörövare att göra, och båda två hade killen som spelar Gareth i The Office en biroll. Det var väl ganska häftigt?

Ecdysis

Wikipedias Picture of the day är helt galen idag.

ASCII-warz

Det nördigaste jag har gjort idag, kanske på hela veckan, kanske någonsin i hela mitt liv, är att öppna en PuTTY och telnetta iväg till adressen towel.blinkenlights.nl. Nu vet jag inte var jag ska ta vägen. Hem kanske. Jo, jag ska nog hem. Förbi affären först. Köpa något att äta.

(via slash ninja)

Ny blogg...

Jo alltså, jag har startat en ny blogg som handlar om mitt uppsatsarbete. Processer. Jag hade tänkt att jag skulle prova skriva en vecka innan jag annonserar den nånstans, men det får bli en smygpremiär för Tjohej tjohejs läsare.

Man kan tänka att det är min seriösa blogg och att den här får vara kvar som någon slags allmän... tjafsgrej. Som jag kanske skriver nåt på ibland. Om jag vill.

Man måste ju starta en ny blogg lite då och då.

Feed me weird things!

Jag har just upptäckt att man i blogspot kan få en feed för alla kommentarer, och därmed växt en smula som människa.

Oi! *ler*

Har man inte något att göra så gör man sig, och kanske i ännu högre usträckning om man har något att göra.

Den senaste veckan eller något har jag roat mig med något som heter Project Euler. Det går liksom ut på att man ska lösa små algoritmiska problem och skriva svaret i en liten liten ruta och så trycker man på en liten knapp, och så får man komma in till en helt ny värld om man har rätt, och försöka igen om man har fel. Det är av någon anledning beroendeframkallande. Jag har löst 39 av 202 problem, de flesta med hjälp av Python, men några med hjälp av C.

På kuppen lär man sig nya saker (jag har lärt mig att det i Python 2.5 finns trevliga små saker som heter dekoratörer och det finns två inbyggda funktioner som heter "any" och "all" som gör precis vad man tror och det finns konditionella uttryck precis som med frågetecken-operatorn i C, och så har jag lärt mig lite om primtal och perfekta tal och några andra tal) och gamla saker som man har kunnat förut (Euklides algoritm för att hitta största gemensamma delare).

Jag är så glad, så glad!

Kollo

Sedan dess har jag jobbat på kollo.

Frallan

Hej bloggosfären! Har ni tänkt på en grej, att det här med FRA suger ju!

tyda.se

Sweet! Jag kommer aldrig att ha det här problemet igen. Tyda.se är en svensk-engelsk uppslagssida baserat på ett ordentligt lexikon (att det är ordentligt grundar jag på att de säger att det är det och att ordet "bajskorv" finns med) och snygg Web 2.0-design. Bye bye, Lexin!

Sidan har också något slags inbyggt talsyntes-system, så att man kan lyssna på hur orden uttalas, både på engelska och svenska. Alla vet att när man plockar upp en ny uppslagsbok så börjar man med att kolla vilka "runda ord" som finns med. Aldrig har detta varit roligare! Slå upp "fuck" på tyda.se, och lyssna sedan på "hnulla" och "ba-anka bever"(!?!)!

Ytterligare en insikt, kanske den bästa

Livet är litegrann som en privat BitTorrent-tracker: Man har sina "downloads", man har sina "uploads", och det gäller att bibehålla en god "ratio" dem emellan.

Se även: Man ska leva, inte bara konsumera.

Progressiv insikt, litegrann, kanske

Man lär sig samma saker om sig själv, om och om igen, men man får lite djupare och lite mer specifik förståelse för varje gång.

I bästa fall.

WordPress

Jag håller på och gör en hemsida med hjälp av WordPress. Det är supertrevligt, du borde prova!

Det har visat sig att den svenska versionen av defaulttemat är ganska keff.

Det var bara det jag hade att säga.